Ojdå...

I dag skulle jag, Ida och Theodor ut och cykla, men jag upptäckte att det var punktering på min cykel. Nåja, jag går - det behöver jag, sa jag lite hurtigt.

På kvällskvisten blev vi sugen på en cykeltur till och bestämde oss också för det. Då sa Theodor: - - Du, mamma, jag vill säga dig en sak...
- Jaha, sa jag....
- Du vet din cykel... jag vet varför det är punktering på den...kommer du ihåg min piltavla som jag vann på fisketävlingen...?
- Jaaa, sa jag
- Vet du vilka pilar jag menar...?
- Jaaa, sa jag igen..
- Det är jag och Anton som har gjort punktering på din cykel med pilarna...!!!
- Jaha, sa jag.
Efter diverse förklaringar och diskussioner ikring varför man inte för göra punktering med flit på någon cykel så frågade jag vad de hade gjort efteråt med pilarna.
- Jaaa, du vet cykelkärran... och pappas cykel.....och Idas cykel....och Sebbans cykel - det är punktering på dem också, sa Theodor!!!!!! Vi gjorde punktering på allihop.
Jag gick med raska steg ut i carporten - och mycket riktigt - alla fordon med däck och slang såg ganska utpumpade ut - utom Theodors cykel...vad gör man????

Om man kramas....

....mycket så lever man längre, sa Theodor till mig häromdagen - och det kanske stämmer...